Onsdag 23 september
Det blev en seg historia att komma iväg från La Linea/Gibraltar.
Arbetet med riggen drog ut på tiden och när alla nya vant och stag satt på plats visade det sig att förstaget behövde kortas. Joyager har varit mer lovgirig än vad vi tyckt är normalt och vi har fått reva storseglet redan vid ganska låga vindstyrkor för att få balans i båten. Vid mätning visade det sig nu att masten lutar ca 2,5 grader bakåt mot mer normala drygt 1 grad. Det flyttar seglens tryckcentrum bakåt i förhållande till båtens tyngdpunkt och båten vill lova upp mot vinden. En viss lovgirighet vill man ha, meningen är att båten ska lova upp mot vinden och stanna om den inte styrs, men vi har som sagt tyckt att det varit för mycket av det goda. Riggaren vi anlitat hade andra jobb inbokade så vi fick vänta innan han kunde hjälpa oss med förstaget, men vi tyckte det var värt att vänta för att få det här korrigerat. Nu är det i alla fall gjort och vi är väldigt spända på resultatet. Det är förstås fler faktorer som kan påverka lovgirigheten, segelform, skotning mm. Genom att korta förstaget har vi i alla fall korrigerat det felet..
Samtidigt som vi hade våra riggproblem hade vi även ett teakdäck som behövde omsorg. Nåtmassan på stora delar av däcket har påverkats av något och blivit till en mjuk klibbig massa som grisar ner överallt. Kanske är det värmen, UV-ljus och/eller någon tvättprodukt som använts någon gång som fått nåtmassan att reagera så här. Ingen verkar riktigt veta och vi har inte kunnat hitta någon information om fenomenet. Det här har förvärrats kraftigt under sommaren och gjort att vi knappt kunnat gå på däcket utan att bli kletiga. Tidigare har vi bytt mindre partier av nåtmassan där den blivit förändrad, men nu krävdes ett större ingrepp. Det här är ett riktigt grisjobb. Vi har nu bytt ca 75% av nåtmassan på däcket och vi vet att det resterande, som ser bra ut nu, kommer att få bytas snart det också. Anledningen att vi lämnat kvar resten del är att det är ett litet helvete att få bort nåtmassan innan den förändrats och blivit mjuk.
Lördag den 12 september lämnade vi Gibraltar och satte kurs mot Portugal. Det gick bra att komma igenom Gibraltarsundet. Det är tredje gången vi passerar sundet det senaste året och vi börjar tappa respekten för alla påstådda problem. Åker man bara när vädret inte är alltför blåsigt så är det inga problem med tidvatten och strömmar, det är i alla fall vår erfarenhet. Precis som prognosen sa var det sedan lätta vindar upp efter Spaniens kust, tyvärr rätt emot som vanligt. Eftersom det var ganska gropigt och vinden skulle öka tillfälligt mot söndagskvällen valde vi att övernatta i Rota i Cadizbukten och fortsätta mot nordost på måndagen när vinden lagt sig igen. Naturligtvis var det sedan svag motvind hela vägen upp till Lagos, så någon segling blev det inte tal om. Vi tillbringade tre nätter i Lagos marina där en kallfront passerat, och flyttade oss sedan till Rio Arade vid Portimao där vi ankrat innanför hamnens vågbrytare. Trevligare och billigare.
Lämna ett svar