Fredag den 15 juli
Från Capri gick vi den 1 juli tillbaka till fastlandet. Vi valde Sorrento där vi ankrade. En anledning till valet var att det var dags att gå in i en Marina igen. Vi skulle nämligen ta oss till Rom för att där se David Gilmours konsert. Vi skrev tidigare att vi i Pompeii såg en affisch att han skulle spela i amfiteatern där. De biljetterna var vansinnigt dyra, men vi såg att det i turnen ingick en konsert i Rom veckan innan och där var det bara dyrt, inte apdyrt. Eftersom Pink Floyd är en gammal favorit och David Gilmour var en frontfigur i bandet ville vi gärna se honom spela. Han fyllde 70 år i våras så kanske blir det inte så många fler tillfällen. Vi tänkte åka buss och tåg via Neapel och bo en natt på hotell i Rom.
Så, vi bokade plats i Marina di Stabia som ligger bara en timme från Sorrento, vid Castellammare. Trots det höga priset, 100 Euro per natt- all time high för oss, var det en mycket oprofessionell marina där inte mycket fungerade. De erbjöd skyttelservice in till stan, men den kom och gick som den ville och ibland inte alls, det var strul med platstilldelningen och trots specifik fråga hade de ingen diesel när vi skulle lämna marinan. Det sämsta var att den hopplösa skytteln orsakade att vi fick stanna en extra natt. Två överkorsade getingar blir betyget för Marina di Stabia. Men, konserten var bra, mycket bra. En del nytt och många gamla klassiker från Pink Floyd-tiden. Att Mr Gilmour fyllt 70 kan man inte tro. Röst och gitarrspel håller än. Med råge.
Från Castellamare gick vi 4 juli till ön Procida i Neapelbuktens norra del. Där sammanstrålade vi åter med Luis och Teresa på Limay. Procida är en laid-back ö med flera stränder och en stad med färjeläge i östra änden och en liten marina i den västra. Vi ankrade runt hörnet från den västra marinan, Chiaioella, där det gick bra att lägga dingen för access till butiker och bussar. Bussarna var av samma typ som på Capri, men det var inte riktigt lika trångt på vägarna. Under en promenad fick vi syn på priset för att hyra parasoll och solstolar på en av stränderna och fick en smärre chock. Två stolar och ett parasoll kostar 20 Euro per dag eller 480 per månad! Inte för att vi var intresserade av att sola, men ändå. Man kan hyra en tvåa i Stockholm för samma månadskostnad. (Det säger i och för sig kanske mer om den helstolliga svenska hyresregleringen än priserna på stranden.)
Vädret är nu sedan en tid i vår smak, soligt och drygt 30 grader på dagarna. Dingen fortsätter att krångla efter fyra reparationer. Limmet som följde med jollen måste vara kass för luften hittar ständigt en ny väg ut. Tyvärr sitter en del av lappen så hårt fast att det inte går att börja om med en ny lapp och annat lim utan att riskera att skada jollebotten allvarligt, så vi får hålla på och limma om vartefter det släpper. Trist. Vi behöver en ny dinge!
Nästa besök, 10 juli, blev Ischia som är en större och mer turistisk ö väster om Procida. På Ischias sydkust ligger orten San Angelo och vi ankrade strax öster om den halvö som sticker ut från San Angelo. Det ger skydd både från vind från norr och väst. Nu ska det nämligen bli blåsigt några dagar. Först är det Mistralen i Franska Lionbukten som letar sig genom Bonifaciosundet mellan Korsika och Sardinien och skapar kuling från nordväst i Tyrrenska havet. Därefter ska det blåsa sydostlig vind från strax norr om Rom med upp till stormstyrka i samma område. Vi hoppas ligga skyddade på vår valda ankarplats. Även här går det bra att lägga dingen i hamnen. Ischia har lite större bussar än Capri och Procida, men så är också vägarna något bredare. 1,20 för en enkelresa. En intressant detalj är att bussen stannar en bit utanför byn. Som så mycket annat i Italien är det dåligt skyltat, så bara de som vet var den är kan hitta busshållplatsen.
På söndag den 17:e, så snart vind och sjö lagt sig ska vi lämna Ischia och åka (segla?) norrut mot Fiumicino, där floden Tevere letar sig in mot Rom. I flodinloppet har vi bokat plats i en marina för Joyager medan vi tar en paus och åker till Sverige några veckor.
Lämna ett svar